Måste sluta med det här!
Det måste vara åldern. Förut kunde jag i princip dricka kaffe när jag sov och ändå fortsätta sova. Nu går inte det så bra. Klockan är snart ett på natten och jag känner ingen trötthet på långa vägar! Fan....
Det gick bra med Eddie hos doktorn idag. Han var duktig och tålmodig som vanligt. Efteråt åkte vi till Vellinge och fikade. Sen hem och svänga ihop mellis innan det var dax att hämta dom finaste små. Bella och hennes Johan!
Dom har lekt så fint hela eftermiddagen och kvällen. Jag blir nästan tårögd bara av att titta på dom. Det var som Johans mamma så klokt sa: "Dom två bara...är!!"
Sen gav jag mig på att försöka få igång DVD:n i Eddies dator. Fyra timmar senare konstaterade jag att jag inte lyckades. Jag blir så trött, men jag ska göra ett nytt försök i morgon. Förhoppningsvis med viss assistans från min bror, annars riskerar datorn att gå ett tråkigt öde till mötes.
Efter det så spelade jag på barnens DS spel och klarade jättelångt. Hur lätt är det att sluta då!!? Och denna gången fuskade jag inte ens!
I morgon ser jag fram emot en mysig Fredag med mina små. Jag har lovat Eddie att vi ska spela Wii ihop och äta godis. Ja med Lillan också såklart :) Sen ska vi bädda ner oss i min säng och titta på Batman Forever ( Utan svenskt tal, vilket inte helt otippat gör mig till tolk) !
Måste prova att sova. Ska snart upp igen juh! Någonting säger mig att det kan vara lättare att sova om man stänger datorn och faktiskt lägger sig i sängen . . . Men sängen är stor och tom och det är inte alls det samma att ligga där själv och glo. Barnen sover ju på sina rum, dom kan jag ju inte gärna väcka (även om det är lockande)
Jag saknar min fina T. När det är tyst och mörkt så äter det nästan upp mig på nåt vis *suckar*
Natti (kanske. . . )
Eddie och jag har varit hos doktorn och nu...
Eddie och jag har varit hos doktorn och nu sitter vi i Vellinge och Fikar! Han är fin...min son...
Barnen är hemma och jag njuter av stöket! ...
Barnen är hemma och jag njuter av stöket! Eddie ville leka med Linnéa så jag fick ett extra barn med mig hem. Dom spelar Wii och har precis ätit pannkakor. Lillan sitter lugnt och fint och leker med sitt dockhus. Och jag sitter intill och betraktar och önskar att tiden kunde stå still...
Idag är det onsdag. Underbara onsdag. Om ...
Idag är det onsdag. Underbara onsdag. Om ca två timmar är vårt hus fyllt med liv igen. Underbara barnskratt och närhet från mina små. Jag har saknat dom fruktansvärt mycket denna veckan. Det gör jag varje vecka, men ibland sådär mycket så att det gör ont.
Att titta på någon som tittar på TV
Morden i Midsomer. Jag vet inte varför, men jag KAN inte se det. Bara jag hör namnet så känner jag en fruktansvärd trötthets känsla, och det känns mer lockande att titta på färg som torkar!
Men min älskade tycker om det. Han sitter uppslukad framför tv:n en gång i veckan och vill under denna heliga stund ICKE bli störd. Och det blir han inte heller. Jag sitter tyst en bit bort och försöker att skriva "tyst" på datorn. Då och då slänger jag ett öga åt min fina mans håll och beundrar koncentrationen och det brinnande intresset. Ibland rynkas ögonbrynen, ibland saktar andningen in. Det rycker i en mungipa och man märker stundtals att spänningen är total!!
En evighetsserie om en by med tre hus och det slutar alltid med att alla dör. Och ändå kan den fortsätta. Och ändå VILL folk fortsätta titta på den. Det är fascinerande.
Så här sitter jag en söndagkväll, och tittar på min man som tittar på TV. Och jag älskar varje minut :)
Sega underbara söndag
Mat
Film
Kaffe
Bok
Mys
Måla tvättstuga
Tv och ännu mera mys
Boken jag läser just nu är den här: 
Nu är dom med mig alltid
Underbar natt & Hektisk förmiddag
Det var dock trögare än vanligt att komma ur sängen i morse :)
Älskade åkte och jobbade och jag tog tag i och började beta av en dag fylld med måsten!
Och nu är jag trött! Men nu tror jag att jag börjar se ett ljus i mörkret. . . Om än ett litet.
Nu ska jag gå och vila och läsa bok ett tag innan jag ska möta upp min blivande man hos mina blivande svärföräldrar.
Har börjat på en ny bok!
Har börjat på en ny bok!
Konsten att skriva meningslösa blogginlägg
Disk, tvätt, städ, sotning, bok. Lite så har min förmiddag sett ut, och nu är jag trött.
Bella sov brevid mig i natt och då sover jag inte lika djupt. För det första är det svårt att låta bli att ligga och titta på detta underbara lilla flickebarn, och för det andra så antar hon rollen som ninja så fort hon somnar! Edvin har sovit som en sten, nästan bokstavligen. Dvs om stenar hade SNARKAT så förbaskat! Men det är mysigt att höra att han är där.
I morse väckte jag Edvin med en Bäver! En sån där handdocka i form av en bäver då. Den ska sjunga sånger och "bita" honom och dra av täcket. Han är så himla underbar när han skrattar trots att han inte är riktigt vaken.
Edvin då alltså, inte Bävern.
Lillan behövde jag bara viska till, sen såg man hennes yra lilla huvud titta upp. Total lycka!
-" God morgon min lilla socker-toffla! Hur e det med dig??"
-"Bjaaaaa" ( Undras om hon gör några framsteg hos talpedagogen?)
Saknar min man och ser fram emot en mysig filmkväll !
Halva veckan gjord!
Undrar om man kan köra på vägen idag? I går fick Pappa hämta barnen för vägen var helt förstörd.
Halva min gräsmatta har tittat fram som en direkt följd av allt töande, och igår passade jag på att kratta lite, mest för att se om jag kunde locka fram några vårkänslor. Det gick sådär då mitt ansikte höll på att förfrysa, men skam den som ger sig!
Idag är det dax att lämna barnen efter en underbar vecka. Det är alltid så vemodigt med onsdagar på nåt vis. Man vänjer sig aldrig . . .
Lite kaffe och ny bok:)
Lite kaffe och ny bok:)
Att gå baklänges i en cirkel
Dom där telefonsamtalen jag våndades för igår är nu ringda och jag hoppas att det kan resultera i ett litet steg fram i denna pappersexercis utan dess like!
Sörplar i mig lite kaffe och har nyss pratat med mannen i mitt liv i telefon. Han är fin, min T. Han får mig alltid på så bra humör och jag är lycklig och tacksam över att få vandra på livets väg brevid denna underbara man!
Det är väldigt mycket måndag i luften idag och ungarna var sega som knäck i morse. Eddie var det dock lite lättare att "få liv" i då jag berättade att jag hade klarat en värld till honom på sitt nintendo DS. "Wow Mamma, hur klarade du det??" Undras om jag borde berätta att jag faktiskt googlade mig fram till hur man skulle göra? :)
Lillan fick ett mindre frispel utanför dagis då jag inte kunde bära henne från bilen och in. I vanliga fall väljer jag mina strider med min älskade och envisa flicka just på morgonen, men just idag KUNDE jag verkligen inte bära henne. Jag har obeskrivligt ont i mina benhinnor och kan knappt gå för egen maskin, så vi hade inte mycket att välja på. Så det blev skrik och tandgnissel hela vägen in till dagis. Väl inne i farstun så kunde hon ingenting längre. Varken ta av sig skor, mössa eller jacka. Så jag satte mig ner och deklarerade att jag minsann inte hade bråttom. Onda blickar och dramatiska utspel mötte mig, men en minut senare så gick det över. Hon ska jobba med talpedagogen idag, och det tycker hon alltid är roligt!
Själv ska jag vika lite tvätt och bädda sängarna och plocka upp leksaker! Städar inte barnen själv?? Nä inte med någon större frenesi. Så då gör jag det och på så vis slipper vi tomma hot om att "om ni inte städar så slänger jag alla leksaker". Känns inte som om det är möjligt att genomföra i vilket fall som. För det första så har jag inte tillräckligt stor soptunna, och för det andra så skulle det kosta ganska mycket pengar att ersätta dom.
Sen är det som så, att barnen inte kommer vara små i all framtid. Det kommer komma en dag då dom är stora och då är det möjligt att jag faktiskt kommer att sakna att gå med krökt rygg och plocka leksaker och muttra när jag trampar på legobitar. Så det är mitt val, och jag är övertygad om att det inte kommer att innebära att barnen ALDRIG lär sig städa.
Ajö!
Upp & Hoppa!!
Måndag med allt vad det innebär. *Gäspar* Hade jag fått bestämma hade vi gått och lagt oss igen :/
Men Eddie ska till skolan och sitter och yrar med en kopp te och en rostad macka. Lillan ska till dagis, men hon är för trött för att överhuvudtaget sitta upp. Hon drack lite te och la sig på soffan igen. Hon var vaken längre än jag i går kväll. Jag skulle tippa på att hon somnade vid halv ett. Och då bör det också tilläggas att hon INTE sov middag i går! Var får hon all energi ifrån!!?
Vi ska strax packa i hop oss och åka. Vi måste köra ett annat håll till skolan idag för vägen har runnit bort pga allt smältvatten. Är jag trött på denna vägen eller?? Är den inte igensnöad så är den bortrunnen, och är den inte det så är där gropar djupa som insjöar i den!
ajö!
Skulle nyss gå upp och släcka till Bella, ...
Skulle nyss gå upp och släcka till Bella, och så här sugen på att sova var hon ! Söta unge!
Vår Söndag!
-
Dagen i korthet:
Sov till halv tio!
Åt mysig frukost med mina älskade ungar
Familje-dusch med samtliga i hushållet
Lek och tv-spel
Morfar kom och hämtade oss och vi åkte till Vallby
Fika
Barnen tittade på Star wars
Middag
Hemfärd
Barnen i säng
Hängde tvätt
Spelade lite wii men har återigen konstaterat att mitt tålamod är för kort, snudd på obefintligt.
Små slöar vid datorn
Saknar min man!
Snart natti dax!
Ajö
Människo-Fabriken
Var ska det sluta? Fabricerade människor! " Välkommna till människo-fabriken. Var god sitt ner och välj hårfärg, bröststorlek och nyans, så kommer vi strax"
Folk får göra som dom vill, men jag blir ledsen på nåt vis. Vi är vackra människor, och vi duger precis som vi är. Men bilden av den naturliga människan bleknar bort mer för varje dag som går och nu vet vi snart inte vad som är normalt längre. Det skär i mitt hjärta när jag tänker på om min egen dotter skulle vilja börja modellera om sin kropp när hon blev gammal nog att bestämma. Att hon skulle rakpermanenta sina underbara lockar eller fettsuga sina runda höfter, eller börja karva i sin goa lilla potatisnäsa.
Jag vill lära båda mina barn att dom är världens vackraste precis som dom är. Och det gör jag, men till vilken nytta när hela omvärlden säger tvärtom.
Jag färgar inte mitt hår, jag har mina egna naglar och mina egna bröst. Min kropp visar tecken på att jag har burit två vackra friska barn.
Blå
Det är bara blått inombords. Stressar omedvetet för allt som ska ordnas och allt man ska hinna med nästa vecka. Blir trött bara jag tänker på det och vill helst krypa upp i fosterställning nånstanns och vänta tills allting "går" över.
Jag vill så gärna bara vara här och nu, men jag finner mig själv disträ, tankspridd och orolig i största allmänhet.
Jag är trött på all väntan. Det spelar ingen roll vart i livet man befinner sig, för det är ständigt denna väntan på något. Och ibland glömmer man bort vad man väntar på, men känslan av uppgivenhet sitter kvar.
Och visst, detta hjälper ju naturligtvis inte. Att sitta och tycka synd om sig själv. Det är en av nackdelarna med att vara ensam vuxen i hushållet. Det finns liksom ingen att ventilera saker och ting med direkt när dom känns.
Förut gjorde det ingenting. Då kunde jag hantera det. Det fanns liksom ingenting att välja på.
Men nu är allting annorlunda. Nu har jag fått uppleva kärleken, när den är på riktigt. Jag har lyckats träffa en man som är allt och mer än så. Han får mig alltid att skratta och i hans sällskap blir allting så enkelt på nåt vis. Förutom när vi inte är tillsammans. För då blir det svårare än någonsin. Längtan värker i kropppen på mig, och jag vill bara vara nära.
Ska gå upp och läsa med barnen. Måste rycka upp mig. Det är lätt att fastna i sjävlömkans träsk, men ibland måste man ner där och vända.
En liten tanke till alla er som är tillsammans och bor tillsammans, eller åtminstone bor nära. Vårda kärleken, ta den inte för givet...
Jag skulle ju sova länge
Vaknade vid sju tiden och barnen vaknade halvnio! Det är alltid likadant. När man kan och "får" sova så går det inte!
Men jag känner mig relativt utvilad trots allt. Vi har nyss ätit frukost och barnen leker och spelar Wii och nintendo DS omvartannat!
Om en stund kommer Morfar. Då blir barnen glada. Själv ska jag försöka göra lite nytta. Städa och tvätta står på schemat.
Idag har vi mys. Vi har handlat godis, lag...
Idag har vi mys. Vi har handlat godis, lagat Pannkakor, och bakat chokladkaka. Nu är det dax för lite barn program.
Lillan ritar väldigt söta teckningar!
Lillan ritar väldigt söta teckningar!
Jag är nog inte så bra som jag trodde
Reser mig upp. Går ut i köket, fram till fönstret och tittar ut. Nä. Åker och dimma. Undrar vad jag förväntade mig när jag gick tvärs genom huset, ut i köket och tittade i fönstret. Vad trodde jag skulle uppenbara sig där? En kritvit sandstrand, havet och elefanter!? *Suck*
Funderar på om tvätten är klar trots att jag vet att jag satte igång den för 20 minuter sedan.
Går upp och bäddar. Sätter mig igen. Reser mig upp. Kollar i bokhyllan. Undrar om jag håller på att bli tokig? Jag gör ju ingenting, jag bara vankar av och an i mitt eget hus.
Det är väldigt tyst. Barnen är i skola och på dagis och jag tycker att klockan snart kan bli ett så jag kan hämta hem dom.
Ska läsa klart den där boken, fast jag har äntligen erkännt för mig själv att den faktiskt inte är bra. "Peter Rätz" Om sina nio år som infiltratör i massa olika Mc gäng. Boken är uppbyggd på intervjuer med denna Peter. Författaren frågar och Peter gör allt för att undvika att svara. Och lite så håller dom på mest hela tiden och nu börjar det bli tröttsamt.
Sitter och stirrar ut i luften lite. Som om man väntar på något, fast man vet inte vad. AAAHHHGGGG!!
Jag är nog inte så bra som jag trodde - på att vara ensam . . .
Eddie och jag leker ninja!
Eddie och jag leker ninja!
Ny bok. Lite rörig men ändå bra. Jag läser...
Ny bok. Lite rörig men ändå bra. Jag läser och min lilla prinsessa ligger i soffan och tittar på barnprogram. Fina Eddie är i skolan, ska hämta honom klockan ett.
Eddie tog kort på sin sovande lillasyster....
Eddie tog kort på sin sovande lillasyster. Det är underbart att ha dom hemma igen!
Nu har jag läst klart boken . . .
. . . och jag kan fortfarande inte sova!!
Kan det vara tanken som slog till med full kraft? Om sårbarhet. Den där som man nästan glömt bort, men som ändå finns.
Den som gör allting sådär extra skört på nåt vis. Som en tunn figur av glas, som blir kantstött vid minsta beröring och som krossas fullständigt när den faller till marken. Och spillrorna som blir kvar, vad ska hända med dom? Vem ska sopa upp dom från golvet och ge sig på att laga.
Ibland gör det ont att bli medveten om sin egen sårbarhet. Och ibland ligger man vaken hela nätterna igenom, mest för att inte glömma bort den...
Kan inte sova
Imorgon ska jag hämta barnen och det känns fantastiskt skönt. Ska strax upp och bädda iordning deras sängar och plocka undan lite smått på deras rum. Härom dagen frågade Lillan i telefon vad hennes docka gjorde nu när hon var hos pappa.
Jag berättade att dockan låg och sov i min säng och hon fnissade sådär som bara hon gör. Så där ska dockan få ligga kvar tills mina fina kommer hem. Eddie pratade jag med nu i kväll och han hade nyss gjort sin läxa, och så berättade han att han var glad att vara tillbaka i skolan nu efter jullovet. "Jag hade nästan glömt vilken klass jag gick i" Finaste Edvin.
Har börjat läsa en ny bok. "Den svarte nazisten" av Magnus Sandelin. En historia om den dömde krigsförbrytaren och polismördaren Jackie Arklöf. En fruktansvärd bok i många avseenden men också en intressant skildring om kriget i fd Jugoslavien. Man hörde ju mycket om det när det begav sig tidigt nittiotal, men man var vid tillfället för ung för att förstå och ta in information om det.
Det dyker upp motorcyklar i alla mina drömmar
"Svensk maffia - fortsättningen" gör att jag ser både hojar och män med allvarliga ansiktsuttryck när sömnen infinner sig.
Snacka om att styras av yttre omständigheter! Det kan kvitta vilket, böckerna är verkligen hur bra som helst.
Jag har vid tidigare tillfälle berättat att jag tidvis missbrukar "brotts-program" på tv. Att läsa dom här böckerna är nästan det samma, fast bättre!! Man får måla upp sina egna bilder, skapa egna röster och ansikte, och det varar så mycket längre än halvtimmes körarna på tv4 fakta!
Imorgon börjar fina Edvin i skolan igen efter ett långt och skönt jullov. Och min fina Lilla börjar på dagis såklart.
Längtar väldigt mycket tills på onsdag när jag får hem dom igen! Mina fina!
Nu - Läsa det sista i boken
Snart - Lite tv och mys i soffan med min älskade. Måste ju se "Familjen annorlunda".
Senare - Sovdax då det gäller att vara uppvilad inför morgondagens uppgifter!
Jag tycker om när det skramlar i kastrullerna
Och det gör det nu. Min älskling stökar omkring ute i köket och jag njuter av varje sekund då jag får höra och känna hans närvaro. När han går förbi så känner jag hur han tittar på mig sådär som bara han kan och jag funderar på hur länge man kan vara nykär? För det är jag fortfarande. Det är ganska så snart ett år sedan vi träffades och det känns fortfarande lika underbart.
Nu mat!
Ajö
Underbara blå . . .
Jag älskar dig
En promenad . . .
Vi tog en promenad i solen 
Mamma lånar Edvins strumpor:)
Mamma lånar Edvins strumpor:)
Film
Det har insupits en del litteratur här de senaste dagarna, men även en del film!
Vi gick ut starkt i onsdags med ett Saw maraton utan dess like! Och vad finns där att säga om dom filmerna egentligen!? Dom är fruktansvärda! Man sitter med andan i halsen från början till slut, och efteråt är kroppen helt slut som efter ett träningspass! Tankar som "Undrar hur manus författaren har mått?" är oundvikliga. Ni som sett dom förstår säkert varför-
Igår såg vi en svensk film som jag har velat se länge. Men nu har jag ångrat mig. Jag vill inte se den alls, och jag såg inte ens slutet. Filmen "Varg" med Peter Stormare är nog bland det tråkigaste jag har skådat sen jag skulle försöka se gräset växa när jag var barn! Fast vid närmare eftertanke så var nog grässkådningen snäppet mer spännande. . . Ska man lite snabbt rama in filmen utan att bli långrandig, så utspelar sig följande:
Två män åker runt på skoter långt upp i Norrland och spanar efter vargen som rivit deras renar.
Vargen hittas, och den yngre av männen slår en yxa i huvudet på den och som en naturlig följd av det så dör den såklart. Den äldre mannen eldar upp vargen och åker sedan dit för brottet som han faktiskt har begått. End of story.
Idag såg vi, vad jag skulle vilja kalla navet i svensk filmhistoria! "Den enfaldige mördaren" med Stellan Skarsgård!
Den är så gripande och även om det var ett av Stellans tidigare framträdande så undrar jag om han någonsin blev bättre än han var i rollen som Sven!
Nu är klockan en del och en kvällsrunda med lilla Ru väntar innan säng,bok och man väntar!
Natti
Och här har vi en som knappast är kontaktb...
Och här har vi en som knappast är kontaktbar:) Men han är fin och jag älskar honom obeskrivligt mycket!
Dax att ge sig i kast med del nr 2, "Forts...
Dax att ge sig i kast med del nr 2, "Fortsättningen"!
Att blogga om ingenting
Många gör det, så jag är långt ifrån ensam. Men frågan är om det är ok just för att andra gör det!? Det är det nog inte, men jag gör det i alla fall.
Lilla Ru har kurat ihop sig tätt intill och kikar jag bara lite över dataskärmen så ligger min älskade man där bakom en bok, under en filt. Jag njuter av att höra hans ljud. När han andas, när han prasslar med bokens blad och när han suckar och mummlar sådär som bara han gör. Det saknar jag ofta när vi inte är tillsammans. Ljudet av en vuxen människa.
Han känner när jag studerar honom och efter en liten stund växer den där smile-gropen på vänster kind fram, som ett kvitto på att han har märkt. Hans blick möter min och jag har många gånger funderat på vad som händer i mig när hans isblå ögon möter mina. Blicken är intensiv och den brinner. Jag kan inte förklara det på något annat vis. Men det är åtrå och kärlek i sin renaste form.
Åhh vad spännande det är!!
Åhh vad spännande det är!!
En välbekant säng, en underbar doft, ett obeskrivligt lugn . . .
Det är plusgrader idag och en stor portion melankoli vilar i luften. Världen ser lite trött ut. Sådär trött som man blir efter 10 veckors förkylning. Nästan sådär trött som jag är.
Tänker på varm hud tätt intill min. Underbara leende och närhet. Tänker på att jag får älska och bli älskad. Jag kom aldrig på några nyårslöften, men jag ska lova mig sjäv genom hela livet att aldrig ta någonting för givet.
Älskade fina T, tack för att jag får andas i din värld!
Jag tänker på mina barn. Mina underbara små. Jag längtar efter dom så mycket. Ibland kommer det tårar. Men det är bra tårar, för dom finns.
Edvin & Isabella. Tack för att ni valde mig. Tack för alla skratt, all värme och all kärlek. Jag älskar er till månen och tillbaka. . .
Jag tänker på boken jag läser. "Svensk Maffia". Jag tänker på hur jag brukar smygtitta över bokens kant när min älskade ligger i andra delen av sofan och läser sin. Jag tänker på hur fin han är och jag tänker på att fjärilarna i magen fortfarande finns kvar.
Jag tänker på att min blogg inte är speciellt intressant att läsa. Fast sedan tänker jag på att det kan kvitta. Det är inte därför jag skriver. Dom dagar jag skriver vill jag bevara en känsla, en doft, ett skratt eller ett ljus. Jag vill komma ihåg för mig själv hur livet smakade just den dagen . . .
Läst klart min julklapp från Micke och Eme...
Läst klart min julklapp från Micke och Emelie. 450 sidor om Thåström, man blev lite mätt på slutet, men den var bra. Riktigt bra!
Nu börjar det ju nästan bli lite löjligt
I bland kan det hjälpa att påstå att man inte är trött. Så jag gör det.
Men inte f*n hjälper det!
Att jag har varit konstant förkyld i snart 8 veckor hjälper inte riktigt till på nåt vis. Morgonen och natten är värst, och där i mellan går man som i ett töcken för att man inte sover som man ska. Ett ondskefullt moment 22 kan tyckas.
Dessutom så tror jag att jag har druckit för mycket kaffe idag.
När jag kom hem från Tobias och satt i soffan och läste och väntade på barnen så drack jag tre koppar på en halvtimme. Det kanske inte var så smart så här i efterhand, men det gick av bara farten.
Läser en bok om Thåström. ca 100 sidor av 500 kvar. Jag kanske ska sätta tänderna i dom och hoppas på att smälla av...
Vårt 2010
I bild. . . i Korthet. . Så här har det varit!
JANUARI
Här är jag. Januari och kallt. Gömmer mig hemma och njuter av ensamheten. . .Ibland... 
Bäst är det så klart när barnen är hemma :) Då är allt precis som det ska. . .
Denna bilden är tagen den 26 Januari. En av dom dagar som jag kommer minnas i resten av mitt liv.
Jag skrev några enkla ord på några få rader, tryckte på "Skicka" och klev in i något som skulle visa sig vara nåt av det största jag varit med om. Svaret från den vackra mannen i fråga dök upp några minuter senare och senare samma kväll ljöd sms signalen i telefonen . . .
FEBRUARI
Dessa underbara blommor dök upp på mitt jobb den 8 Februari. Tobias och jag hade fortfarande inte träffats pga en avsågad tå. Samma dag som denna tå föll offer för sågen så ringde han första gången.
Blommorna gjorde mig knäsvag och ibland undrade jag om det var på riktigt...
Mycket mys blev det innomhus då snöstormarna avlöste varandra utanför dörren
Den 17 Februari styrde jag bilen mot Stidsvig för första gången. Det var ca 15 år sedan jag sista hade sett Tobias och jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte var lite nervös. . . Jag litade på magkänslan och allt kändes så rätt.
Jag klev ur bilen och möttes av den vackraste mannen jag någonsinn skådat och slogs genast av det faktum att han såg precis likadan ut som för 15 år sedan. . .
MARS
Dem 5 Mars gick det äntligen att ta sig fram till mitt hus och jag fick fint besök :) Våren började så smått våga sig fram och vi njöt av solen och av varandra . . .
Och dom här små pärlorna var precis lika underbara som alltid!
Någon bestämde sig för att vi hade varit tillsammans tillräckligt länge (3 v!!) och ville hylla detta genom det här :) 11/3
Bus på Kulhuset med mina älsklingar!
APRIL
Påsk-tajm!
Min underbara lilla prinsessa Fyllde 4 år
MAJ
Våren var äntligen kommen!
Jag fyllde 29. Rapsen blommade och gräset växte sig högt.
Fina T köpte ett hus till och renovering och flytt var i full gång.
I slutet av maj månad var vi tvugna att riva en vägg på lekstugan för att få ut den här lilla stackaren som satt mellan plankorna och pep:)
JUNI
Sommaren är här i all sin prakt !
Det badades i pool . . .
Edvin slutade i "Nollan" och jag började gråta bara jag såg honom, för plötslig var han sådär stor på nåt vis. . .
Vi var på Skånes djurpark
Min Fina man fyllde 35!
Vi var på Terrariet i Folkets park
Och vi grillade en del!
JULI
Husrenoveringen var inne på slutspurten:)
Vi badade i Arrie grustag!
Och i poolen hemma hos Mormor & Morfar
Vi plockade smultron . . .
Vi gick mysiga skogspromenader . . .
"Vi" tappade en massa tänder
Vi besökte Hembygdsparken i Ängelholm
Som dessvärre slutade med att Edvin bröt armen
AUGUSTI
Min älskade man hjälpte mig att kakla om köket
och så byggde vi om övervåningen. Både barnen och jag fick nya rum:)
Vi åkte till Ullared 
Den 23 Augusti förlovade vi oss !
Och Min älskade Edvin började i första klass!
SEPTEMBER
Hösten var på väg. Vi plockade svamp :)
Badade på badhus
Bakade bullar
Fikade och såg en massa bra filmer på Bio
OKTOBER
Min älskade son fyllde 7 år!
Hösten var vacker i Stidsvig . . .
Ru fick en ny frisyr
Första frosten. . .
NOVEMBER
Eddie gick på Halloween-disco på scouterma
Julpyntet kom liksom snön tidigt i år !
Tobbes Vilma gjorde illa benet, och blev ihopsydd utan att säga ett knyst! 
Jag började sticka och gjuta en massa med en sällan skådad entusiasm!
Och det första rejäla snöfallet för året föll
DECEMBER
Eddie byggde en jättefin snögubbe
Lillan lussade på dagis
Eddie hade Julavslutning i skolan
Och vi slog in julklappar :)
Sedan så spenderade Tobias och jag vår första jul och nyår tillsammans.
Det har varit ett fantastiskt år i kärlekens och harmonins tecken. Ett av många som förhoppningsvis följa skall.
Edvin och Isabella.Mina älskade änglar. Jag älskar er så obeskrivligt mycket. Sedan den dagen jorden berikades med er närvaro, tills den dagen jag drar mitt sista andetag. Ni är kärlek!
