God morgon !

Vaknade upp brevid min älskade i ett kyligt Stidsvig. Termometern visar 0 och solen har nyss smält bort nattens frost. Lilla Ru ligger framför spisen och har det gott och vi har nyss ätit frukost och matat djur. Min älskade ligger intill mig på soffan och läser tidningen och jag sitter här och försöker få ner några rader om hur det är just precis nu... Igår var det 11-11-11 och det var inte själva siffrorna i sig som gjorde dagen speciell. Igår var det nämligen 6 månader sedan jag klev in och jobbade min första dag på AAAAA nordic AB, vilket nu innebär att jag officiellt är fast anställd! Tiden går fort när man har roligt, och det kan jag faktiskt uppriktigt säga att jag har varje dag när jag kliver upp och går till jobbet:) Eddie har köpt ödlor. 2 st Leopardgeckos. Dom köpte han på Tropikmässan i malmö för någon vecka sedan. Allt skulle kunna vara frid och fröjd med det om det inte vore för....mig! Jag skulle sätta in en vattenskål till dom härom dagen, vilket jag också gjorde. Vad jag inte märkte då var att det gick upp en glipa i terrariet, vilket resulterade i att dagen efter var där bara en ödla kvar! Jämmer och elände! Jag letade i ALLA vrår, jag kröp runt på golvet, ålade mig in under bord och sängar, jag lös med lampa och jag ansträngde mig till mitt yttersta för att sätta mig in i hur denna förrymda lilla varelse "tänkte". Var skulle jag själv gömma mig om jag var en ödla? Hur som haver så hittade jag inte den, och min son var förkrossad. Dagen efter så åkte min älskade Pappa till Tropikhuset och köpte en ny och lyckan var åter total ute i Lilla huset på prärien! För några dagar sedan fick jag ett samtal. Det lät ungefär så här: "Bli nu inte rädd, men det har brunnit i Isabellas hår" Lyckligtvis så brände hon sig inte och jag är mer än tacksam för hennes lockiga hår! Frågan är vad som mer har hänt om man bortser från förrymda reptiler och brinnande barn...? *Tänker* Dagarna har sin gång. Man går upp tidigt, det blir mörkt klockan fyra och man vill helst gå och lägga sig klockan sju! Det börjar bli kallt, men ingen snö så långt ögat kan nå, bara det känns som en trissvinst! Igår kväll var det ett fniss-kalas utan dess like. Min älskade har alla sina flickor hemma och i eftermiddag står det kalas på schemat. Det är flickornas kusin som fyller år. Nu ska jag ta och krypa bort till min fina en stund. Tycker om när vi är nära...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0