Det är viktigt att kunna glädjas med andra och att kunna unna människor omkring en goda saker. Det vet man som vuxen, men som barn kan det ibland vara svårt att ta till sig.
Då har jag en historia sim jag brukar berätta för mina barn. En historia från när jag var liten och just i det här fallet handlar det om materiella saker och avundsjuka.

Jag minns inte exakt hur gammal jag var men jag skulle tippa på runt 8-9 år.
Det närmade sig julafton och pappa och jag var och tittade i en leksaksaffär.
Som barn så vill man alltid ha något när man kommer till just en sådan, men det gjorde pappa klart för mig att så inte skulle bli fallet.
Han skulle däremot köpa en julklapp till sin arbetskamrats dotter, så han bad mig att välja ut två st My Little Pony hästar. Min själ svartnade inombords och medvetet så valde jag ut dom två fulaste hästarna jag såg på hyllan. Jag sa så klart ingenting till pappa utan jag lät honom tro att dessa var två jag själv skulle vilja ha.
Döm av min förvåning när jag öppnade mina julklappar på julafton och fick just dessa hästarna som jag hade valt ut i vrede!!
Pappa var ensamstående med mig och min bror och det var så klart inte det lättaste att hitta tid att köpa julklappar när vi inte var med. Så han hade dragit en vit lögn om att hästarna var till någon annan.
Och jag skämdes. Jag skämdes för att jag hade låtit min avundsjuka styra mina val och att jag faktiskt inte hade unnat denna fiktiva flicka fina Pony hästar.

Hästarna har jag faktiskt fortfarande kvar. Som en påminnelse. Och jag tittar på dom och ler ibland. Och aldrig kommer jag glömma bort storheten i att glädjas med andra.

Mina barn älskar denna historien och förhoppningsvis så bär dom den med sig....